Grundsärskola

Vem har rätt till grundsärskola?
För barn som bedöms att inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. Det gäller också barn som fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada.

För att särskolan ska vara ett alternativ så krävs alltså att en elev inte kan nå upp till kunskapsmålen och att det beror på att hon eller han har någon av ovanstående funktionsnedsättningar. Om inte dessa båda förutsättningar är uppfyllda ska eleven gå i grundskolan och få det stöd som hon eller han har rätt till där. När en utredning visar att ett barn har rätt att gå i särskola är det vårdnadshavaren som väljer om barnet ska gå i särskolan eller i grundskolan.

Grundsärskolan
Alla barn i Sverige ska gå i skolan från det att de fyller sju år. Skolplikten innebär att alla elever har rätt och skyldighet att delta i utbildning i nio år. Elever i grundsärskolan har rätt till ett tionde så kallat frivilligt skolår, för att bredda och fördjupa sina kunskaper.

Grundsärskolan har en egen läroplan och egna kursplaner. Det finns också en särskild inriktning som heter träningsskola. Där läser eleverna andra ämnesområden.

Undervisningen kan organiseras på olika sätt. En elev kan exempelvis gå i en mindre klass med högre personaltäthet än övriga klasser. Det är vanligt att lärare och assistenter har specialkompetens. En särskoleelev kan också få sin undervisning i en klass inom grundskolan. Eleven studerar efter grundsärskolans kursplan och undervisningen anpassas. Eleven kan då följa klassens arbete, utifrån sina förutsättningar.

På Venhagskolan finns årskurs 1-6 och på Albäcksskolan finns årskurs 7-10. Den utbildning eleverna får ska motsvara den som ges i grundskolan. Eleverna läser ungefär samma ämnen som grundskolans elever. Undervisningen anpassas efter varje elev. Sätten att arbeta på varierar.