Det är den som är ute och cyklar som hittar nya vägar

Under 1880-talet utvecklades både kedjedrift och luftfyllda däck till den föregångare som idag är den moderna cykeln. Vid sekelskiftet var det vanligt med racing och cykelturer för var och annan. Cykeln kom på bred front och användes istället som ett överkomligt alternativ till transport. Flera yrken blev mer eller mindre synonymt med cykling, där militärer, brevbärare, poliser och cykelbud säkerligen är bland de mest lönsamma. I takt med detta kan man nog säga att cyklingen var väldigt populär även hemma hos folk.

Under senare år under 90- och 00-talet upplever jag att cyklingen har stått tillbaka för att nu komma tillbaka med kraft. Detta kanske som en naturlig reaktion av att löpning har varit populärt under senare tid. Eller så beror det på att cykeln i sin enkelhet är genialisk vilken transporterar oss snabbt och effektivt, ger oss en jämn portion av motion och sparar tusenlappar. Dessutom är miljö- och hälsopåverkan på vår omgivning superlåg per mil. Häng på en elmotor och flera skulle troligen skippa ensampendling i två ton skrot, konstruerad för fem personer och istället bli cyklist. På med cykelkärran och all veckohandling samt eventuell lämning av ungar blir ett rent och hälsosamt nöje!

Cyklingen håller på att få någon form av pånyttfödelse och omvärlden satsar stort på cykelbefrämjande åtgärder. Detta kan härledas till att cyklingen sägs öka per person i medelåldern om än minskande hos yngre. Elcyklar utvecklas på alla fronter, separata cykelvägar byggs ut och medvetenheten om olika transportslag ökar hela tiden.

Ibland är samhället i kanske främst mindre orter inte särskilt utformat för cyklister. Även om separata cykelvägar finns på sina ställen är trafikövergångar oftast mindre gynnsamma för oskyddade trafikanter. Utom tätorten saknas cykelväg till andra samhällen och cyklisten får sätta sitt liv på spel på grund av närheten till tyngre trafik.

Med rätt färdvägar, planerade trafikövergångar och separata cykelvägar blir
cykelavståndet kortare till andra orter. Det blir mer troligt att man som van bilist istället kan nyttja fördelarna som cyklist i anslutning till exempelvis riksvägarna 23 och 23/34.

Cykling kan även utgöra en del i sociala projekt, där förutom att öka andelen cyklande av barn och unga kanske även finns lämpliga ingångar för ökade integrationsmöjligheter. Turistande cyklister kanske framöver väljer just
cykeldestinationen Hultsfreds kommun som en viktig kartnål att besöka. Även utökade insatser för biking i terräng på anlagda leder eller grusväg är intressant med syfte att få ut invånare i vår vackra natur. Möjligen kan låne- eller hyrcyklar minska andelen biltrafik i samhället.

Idag är bilen det primära alternativet för transport till och från arbetsplatsen. Det är läge att istället tänka och planera mer lokalt. Vart behöver vi dagligen ta oss i samhället och hur ofta behöver man egentligen ta sin egen bil?

Låt bilen stå – cykla på.

Tillsammans blir vi lite bättre varje dag – Arvid Lindblad, Miljö- och byggnadsförvaltningen

Ur Personalbladet juni 2016